Den brittiske reseboksförfattaren Alfred Wainwright lär vara upphovsman till det välkända uttrycket: Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.
Ett annat gammalt ordspråk lyder: Dåligt väder ser alltid värre ut genom ett fönster. Något som jag personligen helt kan instämma i. Du känner säkert igen de där dagarna det är ruggigt, rått och strilande regn. Det kräver rätt stor självövervinnelse för att komma iväg och inte minst för att komma ut från bilen. Känslan av att leva förstärks däremot betydligt, när man äntligen har tagit sig samman och står därute, mitt i elementens frammarsch. Det är sådana dagar som man på allvar sätter värde på rejäla kläder.
Vi sätter fokus på kläder för fisket här hemma, där vädret kan vara rätt så nyckfullt.
Rätt kläder – och fel
Jag vågar påstå att rätt många fiskar i kläder som egentligen inte är lämpade för ändamålet. Och min erfarenhet säger mig att de gör det för att de aldrig prövat annat, eller fått förklarat hur det ska vara.
Däremot vill jag också påstå att de allra flesta, som prövat att fiska med riktiga grejor, kommer att göra det i framtiden också. Andasfunktionen i en jacka gör, till exempel, väldigt lite nytta om inte kläderna under också är fukttransporterande. Det finns alltså ingen anledning att offra tusentals kronor på en bra jacka om man inte samtidigt skaffar funktionella kläder att ha under. Jag vågar knappt tänka på alla de gånger jag sett fiskare i moderna vadare och jackor med andasfunktion – och med bomullsskjortor och jeans under...
Speciella krav
Varför ska man nu bekymra sig om speciella fiskekläder, när man redan har garderoberna fulla med en massa andra kläder?
Jo, det är egentligen rätt enkelt. För när man fiskar så utsätts kläderna nämligen för mycket hårdare belastning än vad vanliga kläder är avsedda för – och för den delen även för mera än vad vanliga fritidskläder är designade till.
Som sportfiskare är det ju ganska vanligt att man hellre vill trampa sin egen stig än gå i andras fotspår. Och söker man sig till ett orört fiskevatten så går vägen oftast genom vass, snår och skog, vilket innebär betydligt högre slitage på kläderna än om man gått en väl upptrampad stig.
Trelagersprincipen
Trelagersprincipen är ett enkelt och väl fungerande system, där klädernas olika egenskaper tillsammans ger en optimal komfort.
Till exempel är en jacka med andasfunktion meningslös om inte de underliggande lagren är svettransporterande. Det finns alltså ingen anledning av offra tusentals kronor på en bra jacka om man underlåter att köpa en funktionell undertröja och mellanlager.
Målsättning med trelagersprincipen
Målsättning med trelagersprincipen: att skapa en "klädtermostat" som håller dig varm och torr – även under krävande väderförhållanden.
Det är viktigt att hålla kroppen torr och därigenom undvika nerkylning. Därför ska man se till:
- att ha tätsittande, svettransporterande underställ (första lagret).
- att ha ett mellanlager (andra lagret) som är avstämt med tanke på aktivitetsnivån och kravet på isolering.
- att ha ett skalplagg (tredje lagret) mot regn, vind, vågor, snöslask, snö och så vidare.
Enkelt uttryckt finns det två möjligheter för val av första lagret: syntetiskt eller naturligt. Syntetiska underställ framställs bland annat av polyester och används mest om man har en mycket hög aktivitetsnivå.
Polyester är mera slitstarkt än merinoull.
I dag är merinoull det mest populära materialet bland naturmaterialen – och över huvud taget. Det är temperaturreglerande, så att det kan säkra att huden inte blir nedkyld. Ullen värmer/friger energi oavsett om den är genomblöt eller torr. Tekniskt sker det genom att svett/ånga transporteras från huden och genom understället till dess yttersida. Här fördelar det sig och förångas. Egenskapen att reglera värmen gör att underkläder i merinoull kan användas året runt.
Modern teknik har gjort det möjligt att förena det bästa av två världar.
Idag finns underkläder där hela insidan är merinoull, men utsidan är gjord av syntetiskt material. Det ger dig optimal komfort tack vare ullen samtidigt som produkten får en mycket bättre hållbarhet och längre livslängd.
Ett bra tips när man använder underkläder av ull är att tvätta dem så lite som möjligt, för att på så sätt bevaras deras goda egenskaper länge. Häng i stället ut ullkläderna till luftning utomhus, eftersom de har en självrensande effekt – speciellt om det är minusgrader.
Andra lagret – isolerande mellanlager
Fleece är nog det vanligaste materialet för framställning av mellanlagret, då den porösa strukturen kan binda en massa luft mellan fibrerna – och det är luften som isolerar. Det har dessutom förmågan att suga upp och vidaretransportera överskott av svett/ånga. Och så torkar det mycket snabbt.
Fleece är som regel framställt av polyester och ofta av återanvänt plastemballage. Fleece finns i dag i många olika varianter och inte minst i olika kvaliteter. Skillnaden mellan bra och mindre bra fleece är först och främst hur mycket luft som binds i materialet och därmed hur varmt det är vid praktisk användning. Dessutom blir en billigare fleece snabbt nopprig och ser sliten ut.
Amerikanska Polartec är den ledande fleeceproducenten på marknaden och i stort sett alla kända märken användes Polartec för att producera mellanlager.
Polartecs fleecematerial är känt för högt värme/vikt-förhållande, utmärkt svettransport, bra andasförmåga och på det hela taget hög kvalitet.
Man kan även få mellanlager av ull, vilket också ger riktigt bra isoleringsegenskaper. I förhållande till fleece blir det dock tyngre och torkar långsammare, när det blivit vått.
Slutligen har det också börjat produceras mellanlager av konstfibrer – emellanåt kallat för konstdun. Det skapar ett luftrum mellan din kropp och jackan/byxorna, som balanserar mikroklimatet och håller värmen riktigt bra. Det är troligen den allra varmaste typen av mellanlager. Materialet fortsätter att värma även om det blivit vått. Primaloft är det mest kända av den nya typen av material, men det finns många andra märken på marknaden.
Tredje lagret – vattentäta jackor och byxor
Ytterlagrets viktigaste uppgift är att skydda mot elementen – som regn, snö och vind. Men man måste förstå att andaskläder bara kan "andas" ånga – inte svett i vätskeform, varför kunskap om korrekt användning av underliggande lager är viktig. Om det bildas kondens på insidan av ytterlagret kan det lätt uppfattas som att det är otätt.
Det yttersta lagret kallas ibland för "hardshell". Det kan vara stor skillnad på både användning och utseende av ytterlagret, men de är alla uppbyggda efter samma grundkonstruktion. Ett "hardshell" består av minst två, ofta tre, skikt: ett yttermaterial, ett vattentätt membran och eventuellt ytterligare ett skikt.
Yttermaterial i sig självt är inte vattentätt. Dess funktion är att stå emot slitage utifrån. Dessutom är yttermaterialet ofta impregnerat för att förhindra att det suger vatten. Impregneringen har inget att göra med vattentätheten, men är viktig för andasförmågan och komforten.
Om yttermaterialet blir genomblött blir kläderna tyngre och kommer att "andas" sämre eftersom det genomblöta tyget hindrar värmen och fukten från kroppen att passera ut – oavsett membranet. Det är också därför man återimpregnerar det yttersta skiktet när det börjar suga vatten, för att bevara andasförmågan och komforten.
Det vattentäta skiktet – membranet eller coatingen – som sitter på insidan av yttertyget gör plagget vattentätt.
Det tredje skiktet skyddar membranet mot slitage inifrån. De allra billigaste vattentäta kläderna har inget tredje skikt och därför är deras slitstyrka mycket sämre. Det tredje skiktet kan göras på flera olika sätt. Man kan limma det på membranet, vilket ger en mycket lätt produkt. Ett annat alternativ är att sy i ett foder som sitter löst, men fortfarande erbjuder ett skydd för membranet. Det ger en lite tyngre produkt, men samtidigt ett mera slitstarkt plagg. Plagg med dessa tre skikt benämns ofta 3-lagersprodukter.
Viktiga begrepp
Innan vi kastar oss över den mer detaljerade informationen finns det några begrepp som är bra att känna till. Tekniska beskrivningar har en tendens att bli oöverskådligt långa, speciellt om man vill tränga ordentligt in i ämnet. Här ska vi dock bara ta upp de begrepp som betyder något för dig när du står vid fiskevattnet.
Membran och coating
Oavsett om produkten är monterad med ett membran eller en coating, så är det vad som gör den vattentät och tillåter att den andas.
Det finns många fabrikat av båda delarna och det mest kända är Gore-tex.
Ytbehandling
När en jacka är helt ny kan man lätt se att vattnet rinner av den i droppar, nästan genast de träffat jackan. Det är jackans ytbehandling som ger den effekten – och det har faktiskt inget med jackans vattentäthet att göra.
Med tiden slit ytbehandlingen bort och tyget börjar suga i sig vatten i stället. Då är det dags att impregnera jackan på nytt.
Vattenpelare
Vattenpelartrycket anger hur mycket vattentryck materialet tål innan vattnet tränger igenom. Om en produkt har ett vattenpelartryck över 1 500 millimeter får det kallas vattentät. Mätningarna görs dock inte på en färdig produkt, utan på själva metervaran som produkten är framställd av. Det mäts alltså inte på hopsättningar, sömmar och andra utsatta ställer. Det vill säga att man i själva verket kan ha en produkt med ett högt vattenpelartryck, men där sammanfogningarna kanske inte är vattentäta.
Andasförmåga
Material med andasförmåga tillåter svett att transporteras bort från kroppen. Det ska dock understrykas att det gäller svett i luftform (luftmolekyler) och inte svettdroppar. Andasförmågan är ett begrepp som för det mesta används med högteknologiska material och avancerade membran, men det gäller även ull och andra naturprodukter.
Ett materials andasförmåga mäts med den hastighet svett kan passera igenom. Måttenheten för andasförmåga är g/m2/24h. Alltså antal gram svett per kvadratmeter.
Den stora syndaren
Förutom extra slitage från buskar och snår, så utsätts fiskekläder då och då saltvatten – i stora mängder.
Brutalt uttryckt kan saltvatten döda allting – och kläder är inget undantag. Speciellt vadarfiske på kusten går hårt åt kläderna, om de inte är specialutvecklade för sportfiske i saltvatten.
Både tyget och membranen belastas av saltet, men ofta ser man de första svaghetstecknen på andra saker som knappar, spännen, blixtlås och liknande.
Med den vetskapen i bakhuvudet säger det sig nästan självt att det är en väldigt god idé att skölja fiskegrejorna i sötvatten, om de varit utsatta för saltvatten i större mängder.
Allt det tråkiga
Det är nog inte många sportfiskare som intresserar sig speciellt mycket för sömmar, tryckknappar och blixtlås när de är ute för att kolla in en ny fiskejacka. Men det borde de kanske göra? För i sanningens namn så är det långt ifrån ovanligt att det är sammanfogningar och jackans lösdelar som ställer till problem längre fram.
Det kan dock vara svårt att genomskåda om kvaliteten är bra nog på de enskilda delarna – och därför kan det vara en bra idé att fråga butikens personal om hjälp. De bör veta om blixtlåset tål saltvatten, om sömmarna är tillräckligt förstärkta på utsatta ställe och om plastdetaljerna tål frost.
Här är det viktigt att läsa bruksanvisningen i plagget. Det är nämligen rätt stor skillnad på vad de olika materialen och membranen tål. Generellt kan man säga att de flesta kläder av den här typen ska tvättas mera skonsamt än vanligt, antingen med milt tvättmedel eller specialprodukter.
Oavsett vad plagget tål av tvätt, så är det avgörande för lång hållbarhet att det sköljs av i sötvatten om det varit utsatt för saltvatten eller blivit nedsmutsat av till exempel dy. Dessutom är det viktigt att våta fiskekläder hängs till tork så snart man kommer hem från fisketuren. Redan efter ett dygn börjar det bildas mögel på en jacka som ligger våt i en väska.
Om ytskiktet på den vattentäta jackan tappat den vattenavvisande effekten är det dags att impregnera den. Till detta finns det två olika metoder: antingen kan man spreja tygets utsida eller tvätta det i en så kallad "washin-product" i tvättmaskinen. Den stora skillnaden är att sprejen bara impregnerar där det är nödvändigt, det vill säga på utsidan, medan impregneringen som tvättas in även sätter sig på insidan av tyget där membranet sitter. Detta kan ofta medföra en försämring av andasförmågan. Dessutom finns det vissa produkter som inte tål dessa specialtvättmedel.
Läs bruksanvisningen.
Kemikalier i kläder
Det är skönt att kunna hålla vind och vatten på avstånd. Dessvärre får man på köpet ofta en osynlig leverans av så kallade PFASkemikalier. Förkortningen står för industrikemikalierna perfluorerade och polyfluorerade ämnen, PFAS, som ofta återfinns i den vattenavvisande ytbehandlingen av friluftskläder, tält, ryggsäckar och skor. PFAS-er kan vara hälsovådliga och har sammankopplats med bland annat njurproblem och testikelcancer. PFAS-er är svåra att bryta ner och utsöndras långsamt via urin, bröstmjölk och via blodet till foster. Det innebär att ämnena ackumuleras i kroppen.
Sommaren 2016 offentliggjorde Greenpeace resultatet av en rad luftprover i friluftsbutiker. Proverna visade att innehållet av PFASämnen i butikerna var upp till 60 gånger högre än i jämförbara, slutna lokaler och upp till 1 000 gånger högre än i luften utanför butiken.
De skadliga ämnena är dock inte nödvändiga i produktionen och flera företag har lagt upp planer för att ta bort dem, medan vissa firmor redan har valt bort bruket av kemikalier.
Af Jakob Sørensen
